Champagnefrukost
26 februari 2010
Imorse blev det champagnefrukost för Maria och sista dagen av åkning. Äntligen har det varit lite sol och bra snö. Jag åkte offpist ensam eftersom Axel inte vågade sig med. Offpisten gick under en sittlift och det var väldigt påfrestande. Jag var helt utkörd efter tio minuter och när det kom en sittlift ovanför mig var det ett par holländare som skrek åt mig och spottade efter mig. Sjukt skabbiga. Från och med nu hatar jag holländare!
Imorgon väntar en lång dag i bilen hem, så Axel och jag ska kolla lite på Oceans eleven och sen sova. Kl 5 inatt bär det av. Ska bli sanslöst skönt att komma hem! Hoppas nu mitt SIM-kort har kommit fram till Lund. Har inte haft mobil på 2½ vecka nu
Det får ju vara någon ordning på torpet
25 februari 2010
Jävligt bra skiddag idag. Axel kände sig trött så han ville inte åka. Därför fick jag åka ensam med Finn. Vi har hittat en massa bra backar som vi nog ska åka imorgon också.
Jag tog givetvis tillfället i akt och diskuterade lite juridik med Finn. Det visade sig att han varit med och vunnit ett fall i HD. Om ni hört om bankgaranti-fallet så var Finn inblandad där. Det är ju coolt! Han rådde mig i vilket fall till att läsa EU-rätt och det kan ju vara en bra idé.
Jag läste lite i min kurslitteratur. Den är faktiskt ganska kvinnoförnedrande. I boken står det 'för vidare läsning, läs boken Det får ju vara någon ordning på torpet.' och undertonen verkar ju vara att skildra skillnaderna mellan nuvarande och dåvarande reglering. Men vad är det egentligen för jävla titel? Skärpning Agell! Snackas mycket om att mannen ska försörja kvinnan och att kvinnan ska ta mannens efternamn.
Maria fyller år imorgon. Det lär bli trevligt.
22.30 - fortfarande bakis.
24 februari 2010
Efter gårdagen är jag väldigt bakis. Axel och jag blev i princip tvingade av Maria och Finn att ta oss samman och gå ut för att ta en öl eller två. Barcelona skulle möta Stuttgarde så vi hade tänkt kolla på matchen. Men icke! Snacka om att vi kom på villovägar.
Vi började med att äta pizza allihopa på en närliggande restaurang. Vi fick syn på en väldigt söt tjej som satt två bord bort. Det visade sig så småningom att hon var svensk. När vi var klara gick vi från restaurangen medan tjejen satt kvar med sin familj. Axel och jag började gå mot stan men vände om. Oddsen var små att vi skulle hitta någon annan puma som såg lika bra ut. Vi vände alltså om för att ha en söt flicka att titta på. Vi drack varsin weissbier men tjejen och hennes familj försvann.
Vi gav upp. Började gå mot staden för att ta ett glas vin eller två. Mötte föräldrarna till tjejen och tog konstigt nog beslutet att följa efter föräldrarna i hopp om att återfinna denna vackra tjej. Och då ser vi henne. Utanför ett ställe som heter Louiskeller. Vi blir lyriska och smyger efter. Det visar sig vara ett bra uteställe och vi spränger baren totalt. Det slutar med att Axel och jag kryper runt på hotellgolvet och plockar upp tappade cornflakes som vi stulit från frukostbuffen. Nä, igår gjorde vi bort oss. Men idag är en ny dag och efter en gigantisk middag (Schweinhacksel?) börjar jag må lite bättre.
Juristens klagan
Idag kom jag att tänka på något särskilt. Jag är ju här i Italien med min kompis Axel och hans familj. Finn som alltså är Axels pappa, arbetar på Vinge Advokatbyrå och är advokat. När Finn idag drog ett skämt som heter duga blev jag lite fundersam. Jag skrattade men Axel skrattade ju inte över huvud taget.
'Är det 30 minuters parkering där så lär den bilägaren ha det lite svårt med bevisläget.'
Och då undrar jag om jag själv är skadad. Varför tycker jag det skämtet är sanslöst skoj medan Axel tycker det var bland det tråkigaste han hört? Är det för att jag är så 'insnöad' i juridiken att jag blir superglad såfort jag lyckas ha roligt med den i åtanke? Är det verkligen så tråkigt med juridik kanske jag är fel på det.
Annars har skiddagen varit bra. Mina lårmuskler klarade inte offpisten, men det var i och för sig plusgrader vilket gjorde snön tung och jobbig. Det var som att köra in i en snögubbe vid varje vändning.
Dagens shuffle - 22 februari
Idag har jag shufflat fram 'The Libertines - Don't be shy'. Alla som hört den vet hur bra den är. Det är givetvis Pete Doherty i kombination med sitt förra band som ligger bakom detta mästerverk.
Associationen? Pete Doherty. Givetvis.
Jag såg Pete Doherty live under sin primetime, 2006. Då, som nu, var han totalt nerknarkad utan särskilt mycket hopp i sitt liv förutom just knarket och sin musik. 2006 var han på Hultsfredsfestivalen och spelade. Han var 3 timmar sen och var hög ner till tårna. Han sprang omkring och var helt galen, kastade ut sin gitarr på en liten tjej i publiken som skadade sig. Hade en live hattprovning som varade under kanske 15 minuter varpå han valde en hatt som han tyckte passade bäst och körde sedan vidare. Han hoppade ner från scenen och kunde inte ta sig upp igen. Ja, säg något han inte gjorde. Hans bandmedlemmar fick köra låtar utan hans vocals och det hela var bara kaos. Just ja, han var ju faktiskt sen till konserten för att han fastnat i tullen då han blev omkringkörd i rullstol.
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article386737.ab
Ett tag senare skulle Pete och hans band uppträda på KB. Jag var snabbt ut och köpte biljett. Givetvis ställde han in. Och det var precis vad vi alla visste att han skulle göra. Ingen hyfs har den mannen.
Artister bör ha bättre hyfs!
Thank you, Mary Poppins
Idag fick jag prova Bratwürst och sauerkraut. Korv och surkål. Det var en fantastisk upplevelse som jag bara fått prova en gång tidigare. På Rauhrackel i Lund. Det är officiella Schnitzel-ställen må jag säga där många lyckliga ögonblick upplevts. Vi brukar gå dit för att fira särskilda händelser i vårt gäng.
Oavsett så gick vi upp i god tid och avnjöt en härlig GI-frukost. Protein-tirolen måste jag säga för det här var något i hästlängder. Massa Speck, skinka, ostar och frukter. Speck är ungefär som italiensk parma, fast det är en tirol-specialitet istället.
Axel och jag har åkt själva på förmiddagen och det var jädrigt skoj att bara flumma omkring lite och dricka weissbier. Axel har en tendens att komma ihåg vissa, helt obetydliga, saker från vår grundskoletid och över weissbieren tog han upp ett av dessa minnen.
Han berättade att vi i 7an haft ett kapitel i vår engelskbok som handlade om en kille som fastnat i en sittlift över natten. Det var en bit ner till marken och kallt och jävligt var det också. Efter ett antal timmar så tog han modet till sig och hoppade ner till marken. Givetvis gick han emot ganska hårt och bröt båda benen. (Detta var på tiden innan mobiltelefonen uppfunnits, måste jag bara tillägga.) Han var därför tvungen att hasa sig ner till skidbyn med otroliga smärtor i benen och blod som strömmade ur honom. För att hålla sig vaken sjöng han låten från Mary Poppins. Supercalifragelisticexplitaledousius. Ni vet. Den låten. Han fick till slut hjälp nere i byn och kom relativt lindrigt undan. Kapitlet hette 'Thank you. Mary Poppins'.
Vilken historia. Fantastiskt.
Dagens shuffle - 21 februari
Olle Adolphsson har ju också gjort låten 'Trubbel', som i sin tur både Monica Zetterlund och Håkan Hellström gjort versioner på.
För att ytterligare visa hur musikallmänbildad jag är så kan jag berätta att reklamfilmen till alkoholprofilen där låten går "Vila vid denna källa, vår lilla frukost vi framställa" är en epistel som även Olle Adolphsson sjungit.
Den är förjävla bra, men Moa hatar den för jag alltid sjunger den när jag är bakis.
Första dagen på skidor
Idag har vi haft vår första dag av skidåkning. Vi kom upp i backen i perfekt tid för att kunna avnjuta en nypistad backe med en riktig alpsol i ryggen. Hyrde skidor (78 EUR), fixade liftkort (225 EUR). Dyrt men förhoppningsvis värt. Vi stannade nog 3 gånger under dagen för att inta en weissbier, vilket hjälpte våra knän att mjukna upp.
Tyvärr vill jag inte påstå att min skidåkning idag var som den skulle. Jag kände mig slö och utmattad och när man zick zackar nerför svarta ispister kan mycket gå illa. Axel höll definitivt måttet och likaså Finn. Vi kom ner till stan i lagom tid till lite lugn tid på rummet och ikväll blir det förmodligen en pizza om inte jag håller mig till en sallad. Det är tuffa val vi måste stå inför. FAN vad najs det är att vara här nere!
Dagens shuffle - 20 februari
Det var min gode vän Pelle och jag som planerat att gå dit med ett antal tjejkompisar. Vi gjorde lite busiga saker innan och gick sedan dit med humöret i topp. Timbuktu körde sin grej som så många gånger förut, anpassade sig perfekt för det lilla KB-klimatet och dansade och hoppade precis så mycket som vi gjorde. Det var svett alltså.
Det finns en bild där jag står och drar bak håret på dansgolvet och det i princip dryper svett om mig. Känn pepp var låten som han inledde med och fan vad bra det var. Det är inte ofta man kan svettas och verkligen tycka att det är kul. Vad har hänt med roliga träningspass där det verkligen är kul att svettas.
Jag får spela lite mer squash eller gå loss sådär på konsert som man gjorde för ett par år sedan.
Morning sun
20 februari 2010
Vi har anlänt i Italien, Val gardena närmare bestämt. Vi fick sitta 3 timmar i kö strax utanför München vilket var oerhört påfrestande. Finn, jag och Axel skrek ett par ångestskrik i kön och försökte rida ut den så gott det gick.
I vilket fall är rummet fanstastiskt. Vi har fått the Junior Suit på hotellet Speckkeller. Här är supermodernt och allmänt väldigt fint. Axel och jag delar på två flatscreens och har ett ljudsystem där vi kan dunka in lite skön Afterski-musik.
Har käkat aborre ikväll i källaren på hotellet. Smakade finfirre. Nä, den här veckan kommer bli awesome med morgonsolen som kommer skina in genom vår balkong.
Dagens shuffle - 19 februari
Idag shufflade jag fram låten Supersci - Pinetrees on the pavement på min mp3.
Den får mig att tänka på gamla goda gymnasiet, Malmö Borgarskola och närmare bestämt min klass; Samhälle Internationell Ekonomi. Jag hade en härlig klasskompis som heter Richard. Han var alltid uppdaterad på musikfronten och tipsade bland annat om det här bandet. Favoritlåten var 'Get!' och Richard tyckte den var så bra att man inte fick sprida den vidare till någon annan. Det tyckte jag var lite lustigt.
Musik ska väl delas med andra och inte bara hållas för sig själv.
Rothenburg
Efter en lång dag i bil har vi nu stannat i Rothenburg, någonstans i mitten av Tyskland. Vi begav oss från Malmö kl 06.30 och kom fram i eftermiddags. Varför stannade vi här då?
Jo, staden är speciell för att ha ringmur som sträcker sig runt hela innerstaden. Hit vallfärdar främst japaner från hela världen för att se Europeisk medeltid i nutid. En härlig anekdot berör japaner och denna stad.
Det uppdagades att en del av ringmuren hade blivit nersprayad, och det visade sig att det var en kringresande japan som stod bakom brottet. Staten Japan som kände Rothenburg som någon helig plats på jorden, dit folk vallfärdade, ville inte smutsa ner sitt omdöme. Därför uppdrog man japanen som sprayat att åka tillbaka till Rothenburg och städa upp klottret för hand. Inte nog med det så skickade man med ett filmteam som filmade det hela i direktsänding över japansk tv. Därefter kunde japaner komma till staden utan skam i kroppen.
Italien.
Nu sticker jag. Och gött ska det bli!
Idag lyssnar jag på...
COACHELLA LINEUP:
La Roux - med den goa låten 'In for the kill' och 'Bulletproof'. Väldigt pop och ganska nytt.
Fever Ray - Det gamla sköna svenska bandet The Knife som var upphovsmän till José Gonzalez 'Heartbeats' har delat sig och här är resultatet.
Deadmau5 - fantastisk producent med en många kända låtar såsom en mycket känd version av Daft Punks 'Harder, better, faster, stronger'. Även The reward is cheese och Ghosts n' stuff utmärker sig från det vanliga housedunket.
MGMT - Behöver jag verkligen säga något. Fantastiska plattor.
Mew - Danskt band som jag upptäckte 2005/06 då jag såg dem från en backstagebalkong på festival. Då hade de bland annat en häpnadsväckande ljusshow och projektering. '156' och 'The Zookeepers boy' är absolut bäst.
Vampire Weekend - Amerikanskt band som slog med låten 'A-punk'. Väldigt glad indiepop som funkar i alla medier. Tycker du om dem bör detta klipp avnjutas.
DEVO - Härligt band som börjar bli till åren komna. Har en fantastisk hit från 70-talet som heter 'Whip it'. Videon är helt storslagen. Något att älska.
Phoenix - Gött franskt band som jag såg för första gången på Hultsfred 2006. Lisztomania har ni säkerligen hört!
Yann Tiersen - Denna fantastiska man som gjort merparten av Amelie från Montmatre-soundtracket. Såg honom i somras då han spelade på Malmöfestivalen. De svenska motsvarigheterna heter Detektivbyrån och det finns tydliga likheter. Fantastiska likheter.
Detta är bara ett urval av det bästa som men David Guetta, Dirty South och Benny Benassi hade ju också varit kul att se och höra.
Skidåkning
När jag var liten hade vi en lägenhet i alperna. Vi hade en 5 rumslägenhet mitt i Alpe D'Huez. Commandore hette vårt hus. Det var verkligen inte så pjåkigt nu i efterhand när man tänker på det. Hade jag haft en sådan lägenhet nu så hade jag nog inte bott kvar i Sverige. Tänka er att åka ner och säsonga bland de bästa pisterna i hela alperna och ha ett ordentligt hem att återvända till efter arbetspassen och skidbackarna. När vi hade lägenheten åkte vi skidor ungefär 3-4 gånger om året. Någon gång var vi där på sommaren också för att vandra i bergen och bara ha det gött. Det är nog mitt mål, att skaffa en likadan lägenhet och skola upp mina grabbar på samma sätt.
Nu i efterhand är jag jävligt glad över att jag fick nöta in skidåkningen så mycket när jag var liten. Nu sitter den ju där den ska sitta, i ryggmärgen! Det ska bli gött att åka ner till Italiens alper där jag bara varit 3 gånger förut. Även om jag gillade Madonna di campillio, canazei och livigno så kommer jag aldrig glömma Alpe D'huez. Vilken skidort!
Tossin the salad
Ikväll var ganska trevlig kväll. Var hemma en stund hos Josefin i lilla Hjärup och kollade på 500 days of summer. DEN var bra. Det var en komedi med en twist. Eller 'tvist' som Tilde Fröling sa i finalen av paradise hotell för någon vecka sedan. Jag var på väg att hyra den på Hemmakväll idag, men hade inte riktigt tid. Lyckligtvis hade Josefin den på sin dator. Hon är alltid så bra på att ladda ner filmer i tid.
Sitter för närvarande och småsneglar på OS-curlingen som går på SVT1. Jag tror att mina öron bedövas varenda gång de skjuter iväg den jävla stenen eftersom herrarna skriker precis som om de skulle föda barn, precis där på isen. Äckligt högt alltså.
Har ännu inte fått mitt nya SIM-kort. Det gör mig givetvis lite ledsen. Imorgon måste jag tvätta mina underställ inför Italien.
När jag var liten reste jag till Turkiet
17 februari 2010
Där nere inträffade en mycket härlig sak som jag fått återberättat ofantligt många gånger. Bland annat på min student, då min kära far så passande drog någon fin slutsats om att jag är mig lik då som nu.
Jag var som sagt i Turkiet med min mamma och min pappa på familjecharter. Vad jag har sett på bilder så ser det ut att ha varit en fantastisk resa. Jag bekantade mig bland annat med hunden på bilden nedan, jag blev så oerhört omtyckt av turkar som älskade mitt blonda hår, jag gick på upptäcktsfärd vilket resulterade i en försvunnen liten Nils Fredrik och jag provade på golf för första gången.
För att komma till saken så inträffade det följande första dagen i detta spännande land. Min mamma och pappa stod vid incheckningen på det familjeanpassade hotellet och jag sprang runt i lobbyn och busade. Min pappa hade en sån här stor elfenbenvit solhatt med läderrem som blivit införskaffad i Sydafrika året innan. När mina föräldrar stod där i incheckningen kom jag fram och gestikulerade till pappa att jag ville låna hatten, vilket jag givetvis fick. Utan mina föräldrars uppsyn fick jag stor användning för hatten. Den här blonda lilla Nils Fredrik satte sig nämligen mitt på lobbygolvet bland en väldans massa andra gäster och bajsade, i pappas fina hatt. Väldigt oskyldigt, väldigt oigenomtänkt och helt fantastiskt.
Ett antal år därefter sitter jag här, bekymrad och oroad vissa saker. Plugget och livet i stort. Varför kan jag inte ta livet med en nypa salt, göra lite oigenomtänkta saker, bajsa i en hatt?
Fettisdagen
16 februari 2010
Vilken dag. Jag vaknar i lagom tid efter 9 timmars sömn och går upp och gör mig en liten omelett. Jag beger mig ut i den friska kylan för att ta tåget till Malmö och göra vissa ärenden. Väl i Malmö tar jag en promenad ner till Västra hamnen för att titta inom min mammas kontor. Hon var tyvärr inte där men fick en trevlig stund med hennes kollega Karin. Waldemar var på besök på kontoret och jag tog tillfället i akt och gick en liten promenad med min vovve. Därefter gick jag till ett närliggande gym för att diskutera min kost och motion. Och till min stora förvåning kom vi fram till att jag borde äta mer och dricka mer vatten. Han identifierade min åkomma, nämligen trötthet. Jag är så ofta trött och utan energi och han gav mig lite tips på hur jag skulle återfå min energi och entusiasm. Ett tips på mellanmål som jag tyckte var extra spännande var att jag skulle doppa morötter i 100% jordnötssmör. Fantastiskt lustigt tips tyckte jag men gick ögonblickligen och köpte båda ingridienser. Det smakade ganska trevligt men väldigt ovant. Jordnötssmör är, som Oskar sa, något man annars trott man ska hålla sig ifrån. Sen köpte jag ny mobiltelefon. Och det var ju fantastiskt gött måste jag säga!
Sen är det ju fettisdagen och därför måste man ju festa till det lite. Moa och jag gjorde därför varsin semla.
Alla ska med, Tenta P.
Nu sätter klassen igång med sitt tentaplugg. 5 dagar till tentan i Mark- och miljörätt går av stapeln. Stressen byggs upp och flaken med redbull inhandlas. Skafferierna fylls till bredden med kaffe och bananer. Skrivbordslampan släcks inte förrän vid 23 och tänds återigen runt 8 dagen därpå. Magkänslan är inte vad den ska vara, oh bara 5 dagar kvar. I och med att jag ska till Italien så kommer jag ju inte att skriva tentan. Det är givetvis något som känns väldigt bra när vi nu sitter här på en föreläsning där vår lektor går igenom det sista inför tentan och jag inte förstår så mycket som jag egentligen skulle velat.
Nä, Annika fortsätter säkerligen mala på om Plan- och bygglagen hela timmen och jag fortsätter säkerligen surfa på Facebook och lite andra mysiga hemsidor.
Någon gång ska vara den första
14 februari 2010
Min syster är bra på alla sätt och vis. Hon är duktig på många olika saker. Men den saken hon mycket möjligt är världsmästare på är att tappa bort mobiltelefoner. Pernilla kan nämligen tappa bort upp till 4 telefoner om året. Jag minns en gång när hon satt på balkongen i vår gamla lägenhet. Det var 4 våningar högt och en sandlåda var placerad på gården, precis under vår balkong. När vi någon sommar satt på balkongen och rökte vattenpipa med lite vänner, tappade Pernilla greppet om telefonen när hon lutade sig över balkongräcket. Telefonen dalade neråt, mot den hårda gårdsplanen och jag kunde gissa vad som skulle hända. Givetvis undvik hennes relativt nya Touch-telefon sandlådan. Det var inte något att förvånas över då Pernilla har och alltid haft sanslös otur när det gäller sina telefoner så alldeles självklart skulle den gå i kras, precis brevid sandlådan.
Dagen därpå beger vi oss till Phonehouse för att införskaffa ny telefon åt Pernilla. Vi beställer telefonen och Pernilla får därefter låna någon form av lånetelefon under dagen. När hon kommer hem inser hon att hon glömt telefonen på bussen. Oh hemska tanke.
Nu var det alltså min tur att vara den glömska i familjen Dehlin. Jag tror bestämt att jag glömt min telefon i tullen på Arlanda. Men någon gång ska vara den första.
Alla ska med, Sture P.
13 februari 2010
Kom alldeles nyss tillbaka från Stockholm. Jag har sannerligen haft en trevlig liten weekend spenderad på Clarion Hotel Sign. Hotellet ligger alldeles precis vid T-centralen. Vad som gjorde resan så lyckad var att jag fick möjlighet att träffa Philip, min kära vän från Malmö. Det var inte säkert att han skulle ha tid att träffa mig eftersom han var delansvarig för Handelsdagarna på Stockholm School of Economics.
I vilket fall hade han tid först i torsdags kväll för att ta en öl. Efter lång överläggning hamnade vi på Bistro Jarl. Det var vi två och en massa afterworking businessmen. Vi fick nog runt 23.30 och drog därefter till puben på Handels där vi mötte upp några av Philips kompisar. Grabbarna var faktiskt mycket trevliga, men man kan ju inte precis klandra Philip för att ha dålig smak vad gäller kompisar. Kvällen var mycket angenäm och vi avrundade runt kl 1 med hopp om en andra trevlig kväll.
Igår hade jag en fullspäckad dag. Jag och mamma hade en del saker vi ville göra innan vi kunde slappa så som vi brukar. Vi gick först på vernissage på sturegallerian hos en familjevän som ställde ut. Jag fick uppdraget att fota lite av tavlorna. Det blev faktiskt ganska trevliga bilder. Jag tog därefter en bulle ut till Djurgården och gick på Lilljevalchs konstmuseum. Det var en trevlig utställning där ytterligare en familjevän ställde ut sina skulpturer som hon kallade "Feta damer". Lite humoristiskt sådär.
På kvällen träffade jag Philip igen efter att hans bankett var färdig. Vi möttes på puben igen och blev guidad genom vad Stockholms studentliv hade att erbjuda. Blev mycket imponerad av lokalerna som var så mycket mer än vad en nation i Lund är. Priserna var ungefär samma men lokalerna var ungefär som vilket annat uteställe som helst. Det är annat än vad man kan säga om, låt oss säga, Göteborgs Nations nr 15. När trycket avtog bar det av till Kontoret på Philips initiativ. Inte 100% imponerad men det var trots det kul.
Jag har tidigare varit sanslöst skeptisk till Stockholm men efter denna helgen kommer jag nog snart tillbaka, om inte så gör jag det i samband med min examen om 3 år. Där vill jag arbeta!
Malmö Stad
11 februari 2010
Jag kom alldeles nyss hem från en runda i Malmö stad. Fick lite sällskap av Mark som just nu är hemma från läkarlinjen i Gdansk, Polen. Vi lunchade på Hai på Davidhallstorg. Där mötte vi Ilja. Vi fick mycket tid att catcha upp sedan senast Mark var hemma. Vi drog ner till Giovannis café nere vid centralstationen och drack en kaffe och smidde planer inför helgen med Giovanni och Victor.
Jag lovade Mark att vi skulle snacka lite oftare på Skype så för att infria mitt löfte gick vi och köpte en mikrofon till mig så att det inte skulle vara ett tomt löfte och därefter körde vi hem.
Tåget går snart till Kastrup så jag måste lägga på en rem. Jag undrar om man behöver pass för att resa till Stockholm från Danmark. Jag brukar alltid åka via Malmö-Bromma.
Swingin' Jazz
11 februari 2010
Igår kväll hämtade Axel mig på Tullgatan och körde mig till Malmö. Jag visste bara inte att Axel hade planerat en Swingin' Jazz-kväll på Debaser. Så vi stannade till på Debaser och kollade läget. De hade gjort lokalen ganska mysig, med en projektor som projicerade gamla filmer från 50-talet på väggen och kandelabrar på varje bord. Jag beställde ett glas rött vin och Axel nöjde sig med lite grönt te. Vi visste inte riktigt vad som väntade när det kom upp ett band på scenen. Med fiol, 2 gitarrer, bas och dragspel fick bandet debaser att svänga rätt ordentligt.
Vad jag tycker om med Möllevången är att folk är oerhört öppna och ser inga problem med att dansa fånig swing framför andra. Många hade klätt upp sig på ett 50-talssätt vilket gjorde det hela mycket mer verkligt. Det enda jag tyckte saknades var att folk inte satt och drack whiskey och rökte. Precis som på 50-talet. Jag tittar ofta på serien 'Mad Men' och där känns det så naturligt att folk röker överallt, alltid.
Frånvaro Lund
10 februari 2010
Imorgon drar jag till Stockholm en sväng för att hälsa på Philip. Det ska bli trevligt att se hur hans lägenhet ser ut och kanske ta en och annan öl på stan efteråt. Jag kommer nog själv att bo på Götgatan men kanske kommer slagga hos honom. När jag är uppe i Stockholm lyser jag med min frånvaro på Kålles på Göteborgs nation. Jag missar även Juridicums novischfest i Lund som går av stapeln på fredagen. Det tycker jag givetvis är ganska trist att missa. Jag har redan varit på min egen och mina fadderbarns novischfest men det är alltid något särskilt med novischfester.
När Juridicums novischfest är på fredag, är Göteborgs nations novischfest på fredagen därpå. Samma dag som jag skulle haft min tenta, och samma dag som jag skulle haft min tentafest. På lördagen missar jag FIFA 10-mästerskapet på Göteborgs nation. Istället är jag i Italien, Val Gardena, och åker skidor. Tråkigt va?
Anders formulerade det hela som att jag missar de 5 höjdpunkterna år 2010.
Men Valborg, Midsommar, Karnevalen, GA-balen då? JULAFTON?
Jag tror jag klarar mig.
Use the same old song
9 februari 2010
Första året på gymnasiet fick vi en svenskavikarie som hette Mattias. Han var sanslöst härlig med många roliga egenskaper. En av dem var att han var fantastiskt duktig på att undervisa. Han hade många olika element i sin undervisning och hade god hand med oss elever. Han kunde sporra oss som ingen annan. Visste precis efter hur många tjatningar som han verkligen skulle sätta på en film i klassrummet och så vidare. Han stannade till slut hela min gymnasietid.
En av filmerna vi såg på Malmö Borgarskolas bioduk var Blood Simple skriven av bröderna Coen. Vad den hade för värde för undervisningen begrep jag inte och jag kan erkänna att merparten av klassen var ganska skeptisk till den. Det bästa med filmen var egentligen bara låten som spelades till eftertexterna. Den låten kunde vi fortfarande sjunga 3 år senare, sista året på gymnasiet.
OCH tänka sig. När jag hade studieuppehåll i julas satt jag och tittade på Victoria's Secret Fashion Show med min lillasyster. Till delen "Pink Planet" har de lagt in den här låten. Men inte nog med det, man har mixat in den med Use Somebody. Minnena flög tillbaka till biosalen på Malmö Borgarskola. Vilket mästerverk.
Kom igen, Nils Fredrik!
8 februari
Efter en helt ny upplevelse, Superbowl, blev det inte mycket sömn. I och med Giant's touchdown i de sista minutrarna var det inte mycket Colts kunde göra. Kl 4 var spektaklet slut och då blev det direkt i säng.
Jag tyckte det var skönt att det var grabbarna som hade tagit sig hem till mig för att kolla. Då slapp jag pulsa hem i snön i ottan. Istället fick Isak, Jens, Anders och Johan ta sig hemåt i det kyliga Lund. Men det var en kul grej att titta lite på Superbowl och snacka lite grabbsnack inpå morgonkvisten. Sporten är ju oerhört intressant och helt ny för mig.
Dagen till ära har jag mest suttit inne. Jag skippade övningarna imorse och vet egentligen inte varför. Jag har nog börjat inse att jag inte klarar att hålla mig vaken till förläsningar som handlar om grus och miljöfarliga utsläpp. För att kunna genomföra en lektion måste jag åtminstone ha sovit 8 timmar. Då är det gränsfall.
Ikväll skulle jag kunna tänka mig att kolla på en härlig film. Jag orkar inte ta tag i plugget nu veckan innan jag åker till Italien.
På torsdag bär det av uppåt landet för att hälsa på den här grabben!
Taking names
7 februari 2010
Idag blev det upp i ottan och möta upp vänner vid domkyrkan. Kl 7 var jag på plats utanför den sagolika kyrkan och var påpälsad till tusen. Jag hade undeställ med mjukisbyxor och chinos utanpå. Överdelen bestod av underställ, t-shirt, hoodie och utanpå min tjocka, tjocka Montcler-jacka.
Vad var det som föranledde denna påpälsade morgon i Lundagård då? Jo! Var fjärde år i Lund infinner sig den mycket omtalade Lundakarnevalen. Efter Olympoiska Spelen har jag hört att detta evenemang är världens största ideella evenemang. Alla vill vara där och framför allt vill alla vara med och skapa denna fantastiska händelse.
Att arbeta ideellt alltså!
UPPROP. Därför ställde jag mig kl 7 i den slingrande kön och väntade på insläpp som inte tog plats förrän kl 12. Framför mig stod ungefär 1000 personer och frös. Bakom mig stod ungefär 3000 personer och frös. Jag stod någonstans där emellan och frös. Mycket gott sällskap och härliga lekar gjorde väntan kort. Men gud vilken dag! Kl 14 kom jag vacklandes ut från AF-borgen med ett bevis på att jag var inskriven på Festmästeriet. Härligt, fräckt!
Min älskade hund Waldemar och jag ligger nu och myser i sängen och Johan och vissa andra grabbar är på väg hit för att spana in Super Bowl som går inatt.
A Call for Apathy
6 februari 2010
Pappa svängde aldrig förbi idag, vilket har lett till att jag bara stannat inomhus i princip hela dagen. Det var inte förrän kl 5 när min mamma ringde som jag stängde av mitt Nintendo 64 och gjorde mig i ordning. Jag hade fram tills dess suttit som något slags apatiskt barn i min soffa, morgonrocken på och spelade Donkey Kong 64. Jag hade lite Salem Al Fakir på spotify vid sidan om så det hela blev inte så tokigt after all.
Nåja. Min kära mor ringde som sagt och frågade om jag ville följa med på en konst-,vin- och avsmakningskväll på the Vision i västra hamnen. Vi har ätit där massvis med gånger förut men denna kvällen var det något i hästväg. Fantastisk mat och goda viner till. Skulptören var Gustav Kraitz med sin fru och de visade några fantastiskt trevliga skulpturer. Bland annat en härlig avbildning av ett barn som satt på en gigantisk rund kula, ofantligt mycket större än barnet självt. Detta skulle visa en kontrastiserande bild av hur litet ett liv egentligen är.
Efter denna mirakulösa kväll tog jag bilen tillbaka till Lund och väl på Tullgatan så fastnade jag i snön. Jag körde på så att det knakade och tillslut luktade det bränt så mycket hjulen spann. Lyckligtvis kom jag loss.
Fylleinlägg
5/6 februari 2010
Klockan är halv 5 och jag sitter på mitt rum med strumporna på. Efter en hejdundrandes kväll på Kajplats 15 med Gunnel B. som barmedlem i spetsen är jag nöjd. Vi körde på ordentligt och efter stängning stod jag, jörgen och johan kvar i barskrubben med byxorna nere och en massa goa aktiviteter. Ibland var kalsongerna nere, men vad som händer i skrubben, stannar i skrubben. Sällan är det så roligt efter stängning. Bängen trålar, det var vad som sjöngs gott och väl under Nummer 15's tak. I sann Nationalteateranda. Jag kunde inte undgå att johan har det svårt med taktkänslan.
Tjillevipp. Idag kommer pappa och borrar upp lite saker på väggarna! Det ska bli gött att höja mysfaktorn i mitt penthouse.
Det går bra nu
5 februari 2010
Efter en vecka av oerhört lågt tempo avslutades veckan;
Med en squashmatch på oerhört låg nivå. Jag tog en liten eftermiddagsmatch med David och Bror och jag var alldeles för otränad för att prestera så bra som jag vanligtvis gör. Besvikelsen var oundviklig och att sedan behöva pulsa hem i snön var otrevligt.
Inte att förglömma så vann jag över Oskar på FIFA 10 vilket vägde upp mina nedslagna känslor en smula.
Nu sitter jag, trots nämnda nederlag, i min sköna fåtölj och fredagskänslorna börjar krypa. På spåret, lite G&T och härligt fredagssällskap. Lägenheten flödar av chips och tonic och jag är i exstas. Efter goda resultat på termin 2 unnar jag mig dessutom en resa till Val Gardena och skippar nästkommande tenta i Mark- och miljörätt. Thats how I roll, by livin' on the edge.
The master of the skolk
Idag vaknade jag upp lite för sent för mitt eget bästa. Jag försov mig ett tag. Att pulsa fram i denna snö, sen, på väg till universitetet är mycket knepigt måste jag berätta. När snön nu är åtminstone 25 cm djup kräver ju detta ett par kängor för att inte krevera i översvämning. Jag springer själv runt i Timberland som ser så oerhört klumpiga ut. De är fula, ur tiden och tunga.
Var är de snygga kängorna som är vattentäta och lite mer nätta? Hade jag haft dessa utopiska kängor hade jag nog kommit i tid till mitt härliga seminarium i Telaris. Nu kom jag lite sent och hade svårt att ta mig tillbaka, back in the game så att säga.
Efter lektionen var jag superutmattad och jag kände inte att kaffe kunde hjälpa mig ur svackan. Jag hade rast i 2 timmar och därefter var det tänkt att jag skulle ha lektion borta i tekniska högskolans lokaler på Sölvegatan. Hade jag återigen haft mina drömskor hade jag utan tvekan tagit mig de 25 minuterna bort och gladeligen satt mig och antecknad allt som finns att veta om 'Tillståndsplikt enligt miljöbalken.' Men nu hade jag mina klumpiga skor och gick därför hem och gjorde annat.
Too underdressed for success?
2 februari 2010
Vid denna tidpukt i min utbildning har jag anammat en viss klädstil. Onekligen. Juridik är väl ett ganska uppklätt yrke som sådant och det ska inte stickas under stol med att jag oftast efterlever stereotypoutfiten. Jag går oftast omkring i skjorta, även om dessa inte sällan är hängiga och ganska relaxade.
MEN!
En måndag, kl 22.00, infinner jag mig hos Johan på te- och paradise hotell-kväll. Jag anländer i mjukisbyxor, pälsmössa och slapp kofta och har inte ägnat en tanke åt denna utstyrsel. När jag entrar lägenheten känner jag mig genast underdressed. Jag vill inte direkt säga att jag övervägde att be om ursäkt för min slappa outfit, men en liten sådan tanke slog mig. Både Johan (som inte varit på juridicum på hela dagen) och Anders (som kände sig ganska sliten och sjuk) hade skjortor på sig och var allmänt välklädda. Jag tyckte jag såg en antydan till skämt om mina mjukisbyxor från Anders ständigt vidöppna mun, men kom lindrigt undan med en road blick.
VAD HAR HÄNT? Att jag ens sitter och funderar över detta är, inte att förneka, ganska sjukt. Juridiken har stigit mig åt huvudet. Jag springer runt med en massa latinska termer, in dubio contra fiscum, pactum turpe, pacta sunt servanda och bara väntar. Bara väntar på att få slänga in en sådan respektingivande line i en i övrigt högintellektuell diskussion.
Jag vill gärna skippa sådana här dryga inställningar till mig själv och min omgivning. Från och med nu ska jag slå till mig själv på käften när jag ens funderar på något sånt här igen. Jag kommer nog bli gul och blå in no time.
Too undressed for success?
Nystart
1 februari 2010
Livet har fortlöpt sedan sist. Senast jag skrev (om vi bortser från nedanstående lilla fylleinlägg) hade jag precis fått nycklarna till min lägenhet. Nu, 5 månader senare, sitter jag i lägenheten och har ju faktiskt kommit till rätta på precis det sätt jag ville.
Efter en hejdundrandes höst har jag nu gjort klart termin 2 på min utbildning. Fick reda på resultatet och det gick väldigt väldigt bra lyckligtvis. En del har hänt onekligen. Jag har bland annat börjat engagera mig i Göteborgs nation och hela grejen känns super. Är för det mesta ganska nöjd!
Sen finns det ju vissa saker som är dåliga också. Det är lätt att bara rikta in sig på vad som är bra. Jag är fortfarande en ensam själ och alkoholkonsumtionen är inte vad den borde vara. Jag har för närvarande inget träningskort och min trimmer är i sönder. Ni kan tänka er mig som en lönnfet, alkoholiserad, skäggig juridikstudent. Men det ligger möjligtvis i linje med vad min framtid har i sitt sköte.
Ikväll är det lite innebandy på G med idrottsutskottet på Gbg nation. Sen blir det kanske Ph? Just nu sitter Nenne och Moa och skriker brevid mig i vanlig ordning medan jag försöker fila på en låt till Juridicums spex. Ibland kan man tro att de är smått hörselskadade båda två.
